Tillsammans för ungas psykiska hälsa

Gör det bästa av varje dag, men varje dag kan inte vara den bästa, är något jag brukar säga till mig själv.

Att göra det bästa av varje dag är ju en otrolig klyscha, och egentligen hatar jag den meningen (därav den andra som kommer med), “gör det bästa av varje dag” (tänk er att jag sa det där med tillgjord röst och

bild teresas inlägggrimaserade samtidigt), JA MEN LÄTT FÖR DIG ATT SÄGA, har jag velat skrika åt personer som sagt den och liknande meningar. Förr blev jag alltid så arg, för hur skulle jag kunna göra något bra av en dag när jag precis hade legat uppe hela natten i panikångestattacker och dessutom vaknat och startat dagen med ännu en? Hur skulle jag kunna göra det bästa av dagen när allt jag ville var att försvinna för alltid, slippa allt självhat, tankar och känslor. Gå i ide, vad som helst!

Jag har oxå varit där, jag har oxå hatat på alla klyschor, velat skrika och slå på alla överdrivet positiva människor som pratar om hur perfekta deras liv är.
Men ju längre jag kom desto mer och mer insåg jag en sak. Att göra det bästa av varje dag innebär inte att starta morgonen med en promenad, göra en instagram-vänlig frukost som är sådär perfekt nyttig (men inte för nyttig, passa er för att vara mer än lagom), gå till skolan/jobbet med ett STORT leende (för alla är ju glada hela tiden, även måndag morgon klockan halv 8, eller hur?) och att dagen fortsätter i samma, perfekta, “bästa av dagen” mönster.
Nja alltså, nej. Det funkar inte så. Jag trodde det innan. Men att göra det bästa av varje dag handlar för mig idag om att lyssna till mig själv, vad vill jag göra idag? Vill jag gråta, då gråter jag. Får jag en panikattack får jag det. Vill jag skratta, gör jag det. Vill jag träffa en kompis, då gör jag det. Det handlar om att se till sig själv, när du vaknar på morgonen, vilket skick är du i då? Om det känns jobbigt, alltså JOBBIGT, att ta sig upp ur sängen, kanske det bästa är att hämta glass och choklad och se på serier hela dagen. Vaknar du FULL av energi och känner att “idag är ja oövervinnerlig”, träffa då kompisen om du vill det, åk ut till havet, gå på bio, gör det du vill.
Alla dagar är inte bra dagar, alla veckor är inte bra veckor och alla månader är inte bra månader. Så är det, och ibland är det värre och ibland lättare. Men att göra det bästa av varje dag, är något jag tycker alla ska försöka göra. OBSOBSOBS, det bästa av varje dag betyder alltså det som är bäst för DIG och din psykiska samt fysiska hälsa. Du är inte dina hjärnspöken, vikt, ålder, tankar eller känslor. Du är du, lyssna till DIG själv. 
/Teresa (ungdomsbloggare)

Tilia arbetar för att alla ska känna sig som en del av samhället. Utanförskap kan leda till psykisk ohälsa. HBTQ personer är en överrepresenterad grupp just bland de som lider av psykisk ohälsa. Så vill inte vi ha det. Vi vill att man ska vara fri som människa. Vara den man är. Älska den man vill. Och detta med respekt för att vi alla är människor med samma rätt att stå på denna jord. 4

Med anledning av det som hänt i Orlando, skriver vår volontär Adam sina tankar. Ikväll finns vi i chatten från 21 om någon vill skriva av sig. <3

Angående Orlando:
1: Oavsett hans motiv och bakgrund, är mördaren i Orlando en individ med personligt ansvar och uppenbarligen en sinnessjuk och galen idiot. Att endast fokusera på mördarens religiösa bakgrund är icke-konstruktivt för att få en förståelse av det hemska som har inträffat. Det är för komplext för att avfärdas som ‘’ALLT ÄR ISLAMS FEL’’ eller ‘’INGET AV DETTA ÄR ISLAMS FEL’’.

2: Han befinner sig i ett samhälle med system och strukturer som lär upp invånarna sedan barnsben att förtrycka HBTQ-personer. Dessa strukturer finns överallt i vår kultur, i både subtila och aggressivt explicita former. Detta massmord kunde likväl utförts av ‘’Westboro Baptist Church’’ eller vilken galen republikan som helst. Den gemensamma nämnaren är homofobin, inte religionen.
Det är svårt att förstå hur några glåpord eller undermedvetna biases kan leda till mord. Men detta är kulmen av det förtryck som HBTQ-personer får utstå. Detta är vart allt förtryck leder! Detta är målet som förtryckande handlingar styr till. Varje gång du kränker, agerar emot HBTQ-rättigheter, inte tar itu med dina egna fördomar mot HBTQ-personer så bidrar du till den struktur som resulterar i mord, misshandel och mobbing. Förtryck dödar.

3: Alla länder har sinnessjuka idioter, men USA är en av få som aktivt beväpnar sina galningar! Det stora ansvaret ligger på politikerna i USA. Alla republikaner, demokrater och NRA( National rifle association) som är för ‘’the second amendment’’ , alltså som anser att ‘’rätten till vapen’’ går över oskyldiga människors liv.Redan i år har 132 mass-skjutningar skett och 5800 personer har dött i vapenrelaterade händelser i USA( Källa: Gun Violence Archive ). USA:s vidriga vålds och vapenkultur har möjliggjort alla dessa massmord och deras förespråkare står ansvariga med blodiga händer för alla människoliv som har spillts för rättigheten till vapen.
Värt att notera kan vara att denna idiot fick köpa vapen, trots att FBI har övervakat honom och funnit kopplingar till extremister och terror(aljazeera.com 2016)

Skulden ligger på USA, som kultur och nation. Skulden ligger på alla förtryckare av HBTQ-människor. Skulden ligger på all kultur som förstärker dessa förtryckande strukturer ( vare sig den är kristen, borgerlig, kommunistiskt, patriarkal). Skulden ligger på oss som inte tar aktivt avstånd till dessa förtryck. Skulden ligger på föräldrar och samhället som uppfostrar sina barn att förtrycka. Skulden ligger på massmördaren Omar Mateen, en av vår tids värsta brottslingar.

Idag, den 13 juni öppnar som bekant vår stödchatt igen. SOM vi längtat. chattisar

Vi har hela våren rekryterat fantastiska volontärer (några av dem på bilden), så kika in här och läs om alla 24 hjältar som bemannar Tiliachatten och är redo att finnas här för er, hela sommaren.

I dagarna kommer även denna hemsida och vår gamla chatt avslutas, vi kommer få en ny fin sida och en ny chatt. Ni kommer att få information om hur allt fungerar så snart vi har detta på plats, inom några få dagar hoppas vi.

Så varmt välkommen in i chatten ikväll och fortsättningsvis. Vi finns som vanligt här 21 – 22:30.

ALL KÄRLEK!

annso_tiliaSom yngre tonåring var jag en rätt chill person. På det sättet att jag tidigt funderade över ”djupa” frågor som fick mig att bli ödmjuk för livet. När mina kompisar stressade över extrajobb, kommer jag ihåg att jag tänkte att jag ska försöka njuta nu. Jag är bara ung en gång i livet och jag ska försöka ta vara på det, inte stressa mig igenom tiden. Inte nojja över betyg och konstiga vuxna. För jag tyckte att många av de lärare och de vuxna i skolan som jag mötte inte riktigt var just vuxna. De skrek åt oss för konstiga saker, brydde sig om så sjukt töntiga saker som om någon hade en keps på sitt huvud eller inte. Utövade sin makt åt totalt fel håll. Vi blev tvingade att hålla föredrag om tråkiga saker och jag gjorde vad som förväntades av mig. Har alltid varit en sån person. Jag krigar mig igenom det jag måste, för att klara av livet. Jag var ordningsam, blyg med ett rikt inre. Och runt om mig tyckte jag mest att det pågick en cirkus. 

Jag gick hem efter skoldagarna. Berättade vad våra lärare sa och gjorde. Mina föräldrar peppade mig.

- “Snart är det över, då kan du göra vad du vill. Högstadiet är sådär, på gymnasiet blir det friare.”

17 år, gymnasiet började. Mycket var så himla bra. Jag blev tillsammans med min högstadiekärlek. Var kär. Fick nya vänner. Men jag hade också börjat få lite mer mot panik-artade tankar om att livet en gång skulle ta slut. Jag ville verklige inte det. Jag ville inte heller att det skulle ta slut för mina nära och kära. Jag tyckte om att leva. Ibland låg jag uppe på nätterna och grubblade. Jag kommer ihåg när jag försökte föra diskussionen om livet med allt det innebär, med mina vänner på våra förfester. Det blev lixom lite knäppt forum där och då, de ville ju bara ha kul. Och det ville ju jag med. Men för att ha kul var jag ju tvungen att först få ut det jobbiga. Men jag visste inte riktigt vart det fick plats nånstans. Jag ville starta ett barnhem och rädda världen, men inte heller den sidan av mig fick plats nånstans. Det skulle presteras och folk pratade titlar och pengar. Vad man skulle ”bli”. Jag var inte intresserad. Jag var lixom redan. 

Sakta men säkert började jag hålla det “mörkare” jag tänkte på inom mig. Mörkret jag idag förstått är en del av oss alla. Vi tacklar det bara på olika sätt. Själv, har jag kommit att älska den sidan hos mig själv.

Det värsta jag vet när jag ska diskutera saker, är att mötas av oförstående blickar. Jag vet att de runt omkring mig inte menat något illa, men jag tystade tillslut i det jag tänkte. Jag tror att jag vid den här tiden hade en del ångestkänslor, men jag visste inte då vad det var jag kände.

image

(Bild från en av våra föreläsningar med Tilia med texten “När samhället sviker söker unga det destruktiva”)

När jag sen gick ut skolan, var jag helt impregnerad med att ”man är vad man gör.” Det var vad vuxna frågade mig när jag träffade dem. Hur det gick i skolan. Vad jag gjorde. Om jag hade jobb. Samtidigt hade jag låtit ännu fler år gå, utan att få utrymme att VARA. Tänka det jag tänkte, utan att det skulle bedömas och sättas betyg på. Samtidigt som varenda reklampelare jag mötte berättade för mig att jag inte dög som jag var, och att jag skulle ändra på mig, köpa saker. Samtidigt som att det fanns outtalade krav på att flytta hemifrån, klara sig. Själv. I en redan skör och påverkbar tid, som det är att växa upp, borde vi vuxna kunna bättre än det som erbjuds idag. 

Du är vad du gör. Du är fel som du är. Allt står och faller på DIG. Och sen undrar vi varför den psykiska ohälsan bland unga fortsätter öka?

Till artikel i dagens medicin, angående att den psykiska ohälsan bland unga ökar igen. Hos 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska besvär hela 57 procent, den största sedan studien började. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Text: Annesofie Blixt

Det börjar närma sig årets politikervecka och Almedalen för oss på Tilia. Vi är ett taggat gäng som åker till Gotland vecka 27 för att påverka beslutsfattare i frågan kring ungas psykiska hälsa. Är du själv ung och läser detta och vill att vi ska ta med oss något till de som bestämmer i Sverige, så maila gärna oss. Dina tankar, åsikter och önskemål är viktiga och vi ska göra allt  för att de ska höras.

DSC_2035

Väl på plats, kommer vi ha tre så kallade seminarier som vi håller i. Ett seminarie går ut på att vi på Tilia kommer att berätta hur vi jobbar och vad vi möter. Det allra viktigaste för oss är att ta med unga röster.

De rösterna framför vi sen till beslutsfattare på seminarierna. Beslutsfattare är personer som på olika sätt påverkar de beslut som rör dig som ung. Vi vill lyfta din röst, så att vi kan få till förändringar som gör det lättare och mer tryggt att söka hjälp för att må bra. Att må bra och att få hjälp, är nämligen en rättighet du har!

På det sättet kan vi få till massa bra förändringar som leder till att just du som nu läser det här lättare kan få hjälp och stöd. Här är våra tre seminarier:

1. Ungas röster räknas

2. Bältesläggning av barn, ett lagligt övergrepp? 

3. Hur kan vi få killar att prata om hur de mår? 

Så, häng med oss via Fb-eventen och tveka inte att maila oss om det är något vi ska ta upp. Hör då av dig till info@foreningentilia.se – all kärlek! <3

2Ibland kan jag känna hur tiden verkligen bara försvinner, det rullar på med alla vardagliga bestyr och jag inte hinner ta de där viktiga pauserna. Jag försöker anpassa mig till samhället, leva upp till alla normer. Göra alla borden och måsten för att de utåt sett ska se så bra ut.

Förut gjorde jag allt, allt för att verka duktig och sträva efter perfektion. Pressa mig under samhällets krav, men tillslut så gick det inte längre.

Idag är jag bättre på distans, att kunna se mig själv, samhällets krav och normer en bit ifrån. När jag känner att jag faller in i tankarna på att jag måste och borde göra så mycket kan jag idag säga stopp. Stanna upp och tänka efter, känna efter vad jag egentligen vill. I det långa loppet är jag mycket viktigare än allt som jag borde göra.

Idag kan jag göra saker för att jag vill och inte för att jag måste. Idag kan jag se att mina prestationer inte är värdet på mig som människa. Det spelar ingen roll hur fel saker blir, vad jag har för jobb eller vilka betyg jag har i skolan. För jag är bra, vad som än händer .

Ibland händer det saker som till en början verkar vara de värsta som kunde ske. Saker som du inte vet hur du ska ta dig ur, hur du ska kämpa dig igenom. Men det är när vi vacklar vi får nya perspektiv, bygger nya relationer eller känner vad som egentligen är viktigt här i livet.

Jag övar mig, varje dag på att hitta balansen i mig själv. Kunna känna efter vad det är jag vill göra men samtidigt ha det vardagliga. Kunna följa mitt hjärta men samtidigt jobba och gå i skolan. Jag övar mig på att verkligen känna att mitt värde inte är mina prestationer. Jag övar mig på att bara vara, här och nu precis som den jag är.

Till dig som har det extra tufft nu, som inte hittar balansen. Håll ut, för du kommer komma ut på andra sidan. Stanna upp, säg stopp! Var rädd om dig så är du så välkommen när du tagit en paus och laddat om. Du är viktig, glöm inte det. /Amanda

 

Processed with VSCO with a6 presetFör mig känns det helt fantastiskt att få chansen att hålla i en sådan här grupp. Då jag själv gjort en lång resa i ämnet. Från en tid då min egen självkänsla var på noll, jag förstod inte det då och hur jag hamnat där. Att den där tiden när jag var utfryst i skolan satt sina spår så djupt att jag inte ens förstod att det var mobbning jag utsatts för förrän långt senare. Att den låga självkänslan från den tiden sen hängt med mig och att jag flera år senare hittade verktyg att börja arbeta aktivt med min personliga utveckling och framför allt min självkänsla. Än idag får jag påminna mig om att jag duger som jag ä, men idag är mina dåliga självkänsla-dagar allt mer stabila än förr. Men det är det som är det fina, vi blir aldrig klara, personlig utveckling är en ständig process då vi är i konstant förändring. Det gäller bara att försöka njuta lite av resan under tiden, och det är precis det jag gör när jag får äran att stötta andra i sin resa påväg mot en stadigare självkänsla. BeYou, its enough!

BeYou är en stödgrupp som är till för alla oavsett om du är blyg, pratglad, skeptiskt, positiv, rädd, ledsen, orädd… Kom som du är. Ledarna Sofie A, till höger på bilden och som skrivit denna text samt Sofia tar emot dig. Vi startar 21/6. För datum och anmälan, kika här! 

Var med och bidra till vår lägerverksamhet, Tilialäger 2016. Nedan ser du beskrivning av vad bidraget kommer medverka till och hur planen ser ut. Du kan läsa mer och sätta in din gåva via våra vänner Polstjärna.

10380759_334987246626003_7904492647276007604_n

Vad kommer ditt bidrag att medverka till?
Redan under april och maj månad märker Tilia av en ökad oro bland de ungdomar som söker sig till organisationen. Kommer ni finnas kvar? Jag är så rädd att bli helt ensam! Är vanliga funderingar som fyller mailkorgen.

Dessa ungdomar är känsliga när rutiner bryts under sommartid. Samtidigt lever de i en tid med mycket outtalade krav omkring sig, som Tilia anser att de behöver få hjälp med att kunna hantera.

Därför erbjuder de varje år 15 ungdomar att medverka på Tilias läger, där man får uppleva en paus från vardagens stress och prestationskrav och samtidigt finna verktyg och nycklar att framåt fortsätta kunna förhålla sig till livet.

Så många som 1 av 4 unga mellan 16 och 24 år lider av psykisk ohälsa. I ett samhälle med utbredda sociala medier, en stor fixering vid kropp och utseende samt många val i ett komplicerat skolsystem är självkänslan grundläggande för att kunna göra sunda val i livet.

Tidsplan för lägret
25-31 juli 2016.

Dag 1: Välkomstdag samt tema självkänsla och självförtroende.

Dag 2: Tema kropp & ideal

Dag 3: Tema tanke, känsla, handling

Dag 4: Tema stress och prestation

Dag 5: Tema Relationer

Dag 6: Tema motivation

Dag 7: Packa samt avslut.

Budget för 15 ungdomar, 6 huvudledare och 2 ”hjälpledare” samt kock och hjälpredor i köket, totalt 26 personer

24 900 kr till boende på Skatboet på Värmdö i Stockholms skärgård

18 200 kr till mat (100 kr/person och dag i 7 dagar)

8 857 kr minibuss

2 000 kr till material för temakvällar samt rekvisita till lekar/spel

4 500 kr till resor för icke Stockholmsbaserade lägerledare

Totalt: 58 457 kr

Ha en fortsatt fin söndag kära ni! <3

BeYou AliceVi har efter önskemål från våra stödsökande alltid öppet tider då mycket annat stänger ner. Sommaren är en sån tid. Förutom vår chatt som nyöppnar 13 juni kör vi även igång en ny omgång av BeYou i Stockholm.

Datum: 21/6, 23/6, 28/6, 30/6, 5/7

Ledare: Sofie A & Sofia E

BeYou är en stödgrupp där vi pratar om självkänsla, vad skillnaden mellan detta och självförtroende är. Vi testar tankar, får fundera, måla, rita och skriva om den egna processen och resan ledd av två ledare från Tilia. Man delar med sig av det som känns ok till gruppen, inspireras av andras tankar och funderingar. Får förhoppningsvis nya insikter för ett lite mer rikt och fritt liv.

Har du frågor eller funderingar/vill anmäla dig – här hittar du all info!

Hoppas vi ses<3

Gör dig själv en tjänst, testa ställa dig på en höjd så du kan blicka ner.
Det ska helst finnas mycket människor där nere, och det ska helst vara på väg. Stress. Jobb. Ja du vet resten. Dom får gärna ha kaffe i handen och springa in i varandra, för att sedan blicka snabbt över axeln sucka och snabbt fortsätta.
Byt ut alla vuxna och se dom som små barn.
Blir det inte komiskt? nawar hav
Som om man egentligen på riktigt vet var man ska? Som om den som gör mest och snabbast vinner?
Vinner vad? Dom jobbar för framtiden men missar sina liv.
Något är från grunden skevt.
Men om du är redo för att släppa den här bilden av livet så gör det. Annars fortsätt, det är också okej.
Men kan vi åtminstone anpassa oss till våran fysiska miljö runt omkring utan att förstöra den?
Kan vi åtminstone sluta med att bete oss illa mot varandra på grund av olikheter och se det som livets nyanser.
Livet är en sång inte ett marathon. Det skall vara olika det var det som var meningen. Inte snabbt, men olika.
Våga göra fel. Fel är inte motsatsen till rätt. Att fela är att våga göra vad man drömmer om, för att sedan flyga.

 

// Nawar


1 2 3 4 61
Följ oss:

twitter facebook instagram

Veckans chattschema vecka 25

Måndag: Hannah

Tisdag: Lina

Onsdag: Josefin

Torsdag: Stellan

Midsommarafton: Jacob

Midsommardagen: Malin L

Söndag: Sofia

Du är trygg hos oss, det du berättar stannar här. Vi har avlagt tystnadslöfte, men har inte tystnadslöfte mellan varandra i föreningen. Som ideell förening har vi inte anmälningsplikt, men vi hjälper dig gärna med alla processer som rör dig om du vill gå vidare med något. Du har alltid möjlighet att vara anonym!

Tilia på Twitter

Copyright 2012 Builder - Company. Design by OrangeIdea